Stockholm Chronic Obstructive Lung Disease Inflammation Cohort (SCOPIC)

Bakgrund: I Sverige ansvarar primärvården (PV) för 90% av diagnostiken och vården av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Diagnosen av kliniskt misstänkt KOL bekräftas med objektiv mätning av lungfunktion. Behandling, prognosbedömning och monitorering styrs i huvudsak med hjälp av anamnestiska uppgifter om symtom och tidigare exacerbationer.

Denna praxis ger dock begränsad information om svårighetsgraden av sjukdomen, prognosen och prediktionen för exacerbationer. Dessutom uppfattar många allmänläkare att dagens algoritmer för bedömning är komplexa och svårhanterliga i klinisk praxis. Det bidrar sannolikt till de brister som idag ses i PV:s omhändertagande av patienter med KOL.

Ny kunskap om feno- och endotyper av KOL är centralt för bättre handläggning på individ- och gruppnivå. Det saknas också kunskap om biomarkörer som kan vara specifika för KOL.

Målsättning: Vi syftar till att med en prospektiv studie vinna ny klinisk kunskap om samband mellan inflammations- och kliniska markörer i såväl stabila faser som vid exacerbation hos KOL-patienter över en längre tidsperiod.

Exempel på specifika frågeställningar: relationen mellan markörer kopplade till neutrofil och eosinofil inflammation och sjukdomsspecifika förändringar i luftvägarna (t ex C-reaktivt protein, tissue injury/repair-markörer, inflammationsmarkörer, antibacterial defence -markörer och oxidativ stress-markörer), lungfunktion (FEV1 och FEV1/FVC) samt kliniska utfallsmått/patientkarakteristika (symtom med COPD Assessment Test, exacerbationer, livskvalitet, rökning, läkemedel, Body Mass Index, komorbiditeter, förekomst av positivt test eller antikroppar i blod mot Covid-19, kön, ålder).

Arbetsplan: Vi avser i detta skede att planera och påbörja rekrytering och datainsamling hos en kohort av oselekterade patienter med KOL. Utifrån powerberäkning + erfarenhetsmässig extramarginal rekryteras 150 patienter/år i 5 år från 15 vårdcentraler i Region Stockholm. Dataregistrering görs inom ordinarie rutiner av personal på resp VC.

Analys/registrering av biomarkörer sker vid KI/Inst för Miljömedicin. Övrig data extraheras via i Regionen existerande databaser, resultatbeskrivningar sker huvudsakligen efter tiden för denna ansökan.

Betydelse: Kunskap om nya metoder som kan skilja olika obstruktiva tillstånd från varandra kan leda till en enklare och mer individualiserad handläggning av patienter med KOL och leda till slutliga vinster för individen, hela patientgruppen och samhället.